Topp 10 Tv-serier 2011: Plats 9. Misfits

Tonåringar som får superkrafter är kanske den mest utnötta klichén sedan popkulturens födelse. Att en serie som ”Misfits” lyckas göra något nytt, uppkäftigt och underhållande med det här konceptet är bara ännu ett exempel på hur bra tv-serierna blivit under 2000-talet.

Serien har inga heroiska övertoner, inga coola specialeffekter och ingen ödesmättad dialog. Det är historien om några småkriminella brittiska slynglar som gör samhällstjänst i ett par månader och får superkrafter som mest verkar vara i vägen. Krafterna bygger dessutom vidare på deras osäkerheter – Kelly, som alltid oroar sig för vad folk tycker om henne, börjar kunna läsa tankar; Simon, som blivit en ofrivillig enstöring, får kraft att göra sig osynlig.

I mitten av allt står Nathan, den enda karaktär som inte fått någon superkraft, och den störigaste karaktär jag någonsin sett på teve. Nathan är Misfits hjärta – fullständigt odräglig, vulgär, skiter i allt och alla och tar inte åt sig något som sägs till honom. Han är galjonsfigur för alla brittiska low-lifes som bara super och drogar konstant och vägrar ta ansvar, och han är väldigt, väldigt underhållande.
Det är just i den punkiga attityden som Misfits lyckas så bra. Det här är realistiska, skitiga ungdomsporträtt, karaktärer med förvirrad hjärna men stort hjärta. Plottarna är ofta skruvade versioner av vanliga superhjältehistorier, men med pubertal charm. Ta bara några av seriens antagonister – ett mjölkbud som får förmågan att manipulera laktoshaltiga drycker (”That’s got to be the shittiest power evah”) eller en kristen tjej som får förmågan att hjärntvätta folk till att ge upp sprit, sex och droger. Men även de gånger som historierna är lite lama är det skönt att bara hänga med karaktärerna.

Att Misfits är med på listan är egentligen fusk. Det var den tredje säsongen av serien som sändes på brittisk teve i höst och där börjar serien tappa kvalitet. De två första, smått fantastiska säsongerna är från tidigare år. Men eftersom jag såg dem i somras, eftersom amerikanska The A.V. Club tyckte att den andra säsongen var en av årets bästa (senare import) och framför allt eftersom jag vill uppmärksamma serien, gör jag en kompromiss och låter den hamna på bästalistan!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s