En av mina finaste musikupptäckter på senare tid är Willy Tea Taylor. Det finns inte så mycket att säga om den här sortens musik som inte redan har applicerats på alla andra som har influerats av Bob Dylan, Townes van Zandt, Johnny Cash och så vidare. Vad Willy Tea Taylor har – förutom en fin röst, bra låtar och fyrsträngad gitarr – och som gör honom värd att nämna på den här blöggen är hans minst sagt respektingivande skägg.
Albumet finns på Spotify.
Två män med ett skägg 